Mottis egen blogg!

Man vill att allt ska vara som det var förut. Man vill hålla kvar stunderna som kändes kanon fina. Vill inte bli besviken och sårad.
Livet är inte så enkelt. Jag tror att livet är en enda lång prövning. Allt vi gör och säger,tänker och känner, det är en mening med det.
Visst känns det svårt och jobbigt när man saknar vännerna och vill ha det som man hade det när man var tillsammans.
Även om man inte umgås 24/7 så tror jag inte att man har glömt bort varandra. Det är nyttigt att vara ifrån varandra för annars tär det på en och det kan sluta med världens ovännskap.
Man ska nog känna lite glädje ändå att det var till just mig hon kom när det var som mörkast. Jag och ingen annan. Men jag kan förstå att man kan känna sig som en soptipp,alla kan slänga av sig skiten på mej.
Vart kan jag slänga min skit, vem lyssnar på mej när jag har det jobbigt. Jag kan tänka mej att det är många som är soptipp och själv har dom ingen dumpnings plats.
Jag själv var nog en soptipp när jag var yngre.
Trodde nog att jag hade många kompisar, men jag hade nog ingen KOMPIS.
Var alltid den som tog hand om kompisar som hade tittat för djupt i flaskan på helgerna även fast jag var med och betalat den så hann jag inte alltid dricka ur den. Å det kanske var lika bra det.
Jag var nog en av dom få som flyttade hemifrån tidigt.
Så att gå hem till mig när man inte orkade med att vara i skolan var ju kanon det.
Samma ska om man ville ha nånstans att sitta å festa så hade ju jag eget ställe utan päron,kanon det.
Kompisar, jaha, vilka var det då ? Ja det vet jag inte för jag tror banne mej att jag inte umgås med nån av dom idag. Men det är ingen mening att sitta och deppa över det.
Det som varit har varit och det som kommer får man ta tag i då.
Man kanske skulle tänka att, ja henne var jag kompis med men det var ett tag sen jag träffade henne.
Känner att jag svamlar iväg. Fast jag tycker det är synd att folk verkar ta allting så allvarligt på allt.
Killar som är tjock i pannbenet, kompisar som är randigare än en polkagrisstång, hela världen som inte fattar ett dugg,BLÄÄÄ.
Men kom igen! Sitt inte å gräv ner dig djupare i skiten än du behöver för ingen kommer med en spade å gräver upp dej ändå.
Om allt bara är sirap nu, hur kommer det att se ut om 20 år?
Ska du fortfarande vara den som sitter å är bitter över allt. Näe, gör det bästa av det möjliga å tänk att va kul livet är.
Nja, inte alltid allt är kul. Jag tror att inom oss alla bor en liten elak j-la PMS-häxa som behöver frigöras ibland.
Nu har jag skrivit en massa gallimattias men det gör inget för jag är mamma och då får jag skriva så här .PUNKT SLUT